Tillgänglig­hets­direktivet

Författare: Tommy Olsson

Tillgänglighetsexpert

Publicerat 24 januari 2023

Lästid 10 minuter

Artikel

I juni 2025 börjar Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet att gälla i Sverige. Den genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster – det så kallade Tillgänglighetsdirektivet eller European Accessibility Act (EAA). Lagen innebär tillgänglighetskrav för en lång rad produkter och tjänster som framför allt den privata sektorn tillhandahåller.

Vem omfattas?

Den nya lagen pekar inte ut specifika aktörer, utan produkter och tjänster. När det gäller produkter har alla ekonomiska aktörer i leveranskedjan ansvar för tillgängligheten: tillverkare, importörer, representanter och distributörer. För tjänster är det den som tillhandahåller tjänsten till konsumenten som har hela ansvaret. Lagen har dock flera undantag för mikroföretag: företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller årlig balansomslutning under två miljoner euro.

Vad omfattas?

Som framgår av den nya lagens föreslagna namn omfattar den både (vissa) produkter och (vissa) tjänster. De produkter som omfattas är:

• Datorer avsedda för konsumenter och operativsystem till dessa datorer.
• Smartphones och surfplattor.
• Betalningsterminaler.
• Kontantautomater.
• Biljettförsäljningsautomater.
• Incheckningsautomater.
• Interaktiva självbetjäningsterminaler.
• Digitalboxar och smarta tv-apparater.
• Läsplattor för e-böcker.

Lagen omfattar följande tjänster som riktar sig till konsumenter:

• E-handelstjänster.
• Banktjänster.
• E-böcker, inklusive programvara för att läsa dem.
• Elektroniska programguider (EPG) och beställ-tv.
• Kommersiella elektroniska kommunikationstjänster som telefonsamtal, SMS, MMS och e-post, liksom mer specialiserade kommunikationstjänster och appar.
• Vissa tjänster inom passagerartransport (utom lokal- och regionaltrafik):
  • Webbplatser.
  • Appar och tjänster för mobila enheter.
  • Elektroniska biljetter.
  • Försäljningstjänster för elektroniska biljetter.
  • Förmedling av information om transporttjänster, inklusive interaktiva informationsskärmar (inom EU:s territorium).
  • Interaktiva självbetjäningsterminaler som inte är inbyggda i fordonen.

Vad innebär kraven?

Den svenska lagen är försenad, men direktivet är ett fullharmoniseringsdirektiv som inte ger så mycket spelrum för nationella variationer. Det är troligt att kraven för tjänster kommer att vara samma som eller åtminstone mycket lika Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som gäller offentliga sektorn.

Tjänster som inte överensstämmer med lagkraven får inte tillhandahållas på den europeiska marknaden från och med den 28 juni 2025.

De här kraven är alltså de absoluta minimikraven man behöver uppfylla för att inte utestänga människor. För att inkludera så många som möjligt behöver man gå betydligt längre.

Om en tjänst inte uppfyller lagkraven måste tjänsteleverantören vidta åtgärder för att rätta till bristerna. Inte nog med det – man är också skyldig att omedelbart underrätta tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls och beskriva de kända bristerna och vilka åtgärder man vidtagit.

Stödtjänster (teknisk support, kundtjänst, utbildning, med mera) för de tjänster som omfattas ska också vara tillgängliga och ge information om tjänstens tillgänglighet och om hur kompatibel tjänsten är med tekniska hjälpmedel.

Varje tjänst ska dessutom ha en tillgänglighetsredogörelsesom beskriver tjänsten och hur den uppfyller tillgänglighetskraven.

Undantag

Det finns undantag för mikroföretag, kartor och arkiverade webbplatser samt några tidsbegränsade undantag för dokument och film. Därutöver finns det i princip bara ett undantag som gäller om ett tillgänglighetskrav innebär en större förändring av en produkts eller tjänsts grundläggande karaktär, eller medför en oproportionerligt stor börda för den berörda ekonomiska aktören.

Ordet ”oproportionerligt” understryker att en aktör som vill åberopa undantaget är skyldig att göra en noggrann bedömning av förhållandet mellan kostnader och fördelar. Med andra ord behöver aktören beräkna vad det skulle kosta att uppfylla lagkraven och ställa det i proportion mot de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning eller funktionsbegränsning. ”Vi har inte råd” räcker alltså inte som motivering.

Tillsyn och påföljder

Regeringen ska utse en marknadskontrollmyndighet för produkter och en tillsynsmyndighet för tjänster som lagen omfattar. Om dessa myndigheter konstaterar att en produkt eller tjänst inte uppfyller lagkraven ska de uppmana den ansvariga aktören att åtgärda bristerna inom en viss tid. Detsamma gäller om en aktör åberopat undantag med en otillräcklig bedömning som grund. Om uppmaningen inte hjälper får myndigheten förelägga om åtgärder och ett föreläggande får förenas med vite. Myndigheterna får dessutom ålägga aktörer att betala en sanktionsavgift vid överträdelse av vissa paragrafer. Avgiften kan bli så hög som 10 miljoner kronor per överträdelse.

Hur kan du förbereda dig?

Lagen gäller tjänster – gamla som nya – från och med den 28 juni 2025, och för nya produkter som släpps ut på marknaden från den dagen. Det är alltså hög tid för dig som säljer produkter och tjänster som omfattas av lagen att börja förbereda dig.

För att lyckas behöver du förmodligen vidta de här stegen:

• Ta reda på om du omfattas av den kommande lagen.
• Utbilda dig för att förstå vad tillgänglighet innebär och varför det är viktigt.
• Om du utvecklar egna tjänster: utbilda beställare, skribenter, formgivare, utvecklare och testare i tillgänglighet och se till att det blir en normal del i allt utvecklings- och förvaltningsarbete.
• Om du köper in utvecklingstjänster: se till att göra det från leverantörer som förstår kraven och kan leva upp till dem. Lagen lägger ansvaret på dig som tillhandahåller tjänsten till konsumenten.
• Utvärdera dina tjänster för att få en bild av hur långt ifrån lagkraven de är.
• Planera för hur du ska kunna ersätta dem med tillgängliga tjänster före juni 2025.
• Utveckla – och testa! – de nya tjänsterna. Börja så snart som möjligt, men se först till att ha den utbildning som behövs.
• Se till att all produktdokumentation är tillgänglig och att det finns en tillgänglighetsredogörelse.
• Utbilda personal som sköter kundtjänst och support.

Vanliga missförstånd om tillgänglighet

Till sist vill vi bemöta några missförstånd och fördomar vi ofta ser, som mest beror på okunskap.

• Tillgänglighet är inte dyrt om man bygger in det från början.
• Det finns inga ”tillägg” som gör en otillgänglig tjänst tillgänglig. Tyvärr.
• Tillgänglighet är ingen engångsinsats – det måste vara en del av det dagliga arbetet.
• ”Vi har inga besökare med funktionsnedsättning.” Jo, det har ni med stor sannolikhet. Och med hundraprocentig säkerhet har ni besökare med tillfälliga variationer på grund av sjukdom, skada, värk, trötthet, irritation, allergi, oro, sorg, ångest, depression, störande ljud, bländande ljus eller tusen och en andra orsaker.
• Tillgänglighet handlar inte om ”några få” (även om det vore skäl nog). 2 miljoner personer i Sverige, 80 miljoner i EU och 1 miljard globalt lever med funktionsnedsättning.
• En tillgänglig tjänst är bättre för alla användare.
• Tillgängliga tjänster är inte fula och tråkiga; tvärtom: design är viktigt.
• Tillgänglighetskrav kväver inte innovation eller kreativitet – det finns hur mycket utrymme som helst för att uppfinna, formge och utveckla eleganta och moderna lösningar som också är tillgängliga. (Och att exkludera är varken innovativt eller kreativt.)
• Tillgänglighet är inte (främst) en teknikfråga. Tekniken är viktig, men det stora arbetet handlar om innehållet: texten, bilderna och filmerna.
• Synsvårigheter är inte den enda funktionsnedsättningen att ta hänsyn till.
• Det handlar inte om lagkrav eller teknik. Det är inte ”hjälpmedel” som blir utestängda av en otillgänglig tjänst, utan människor – individer med behov, känslor och drömmar.

Vilken hjälp finns att få?

Useits konsulter har stor erfarenhet av att arbeta med digital tillgänglighet. Vi kan bistå med att:

• Granska och kartlägga befintliga tjänster.
• Analysera behov av förändringar i organisation och arbetssätt, av rekrytering och utbildning samt av policyer och riktlinjer (GAP-analys).
• Utbilda chefer, produktägare, projektledare, webbredaktörer, innehållsproducenter, kravanalytiker, UX:are, utvecklare och testare.
• Grundutbilda alla medarbetare så att de får en bra förståelse för tillgänglighet.
• Utveckla arbetssätt och ta fram policyer och riktlinjer för tillgänglig design, utveckling och test.
• Granska och testa nya tjänster.