Swedbank

IKEA

Stockholms stad

Aktuellt

Vi erbjuder

Om Useit

Nu börjar det bli dags att köpa in glöggen och baka pepparkakorna, julen närmar sig verkligen med stormsteg och det gör även slutet på detta budgetår. I år ser vi ett mycket större engagemang och vilja att förbättra den digitala tillgängligheten. Därför har vi valt att ge er något extra utöver våra julrabatter.

Manualer och checklistor är några av våra populäraste produkter och därför tycker vi att det passar bra att årets Useit-klapp blir en checklista i hur man skapar ett tillgängligt dokument utifrån Word!

Du laddar ner checklistan på länken nedanför:

Kostnadsfri checklista för tillgängliga dokument

Förutom checklistan vill vi gärna ge dig ett fint erbjudande. Beställer du innan årsskiftet så får du 20 % rabatt på våra tjänster och produkter.

Rabatten gäller följande produkter och tjänster:

Tillgänglighetsgranskning av valfri webbplats/tjänst

Enligt DOS-lagen ska tillgänglighetsredogörelsen alltid spegla webbplatsen aktuella status vad gäller tillgänglighet. Minimum är att man uppdaterar tillgänglighetsredogörelsen minst en gång per år. Vår granskning ger er en rapport med de brister ni behöver åtgärda och utifrån rapporten kan ni skapa en tillgänglighetsredogörelse.

Genom våra utbildningar ser vi till att höja kompetensen inom er organisation. Vi håller föreläsningar och skräddarsyr utbildningar. Dessutom höjer ni medvetenheten och förbättrar tillgängligheten på era digitala tjänster.

Ace it - testplattform för att administrera tillgänglighetsanalyser

Med hjälp av Ace it kan ni testa webbplatsens tillgänglighet och skapa protokoll med vad som behöver åtgärdas på webbplatsen. Via Ace it kan ni även ta fram kravunderlag som är relevanta vid en upphandling.

För mer information eller beställning är du varmt välkommen att kontakta Marcos, 

Useit bjuder på en checklista för tillgängliga Word-dokument. Vi ger just nu även 20% rabatt på flera av våra populäraste produkter och tjänster.

Vinter   erbjudande - Få en kostnadsfri checklista!

Den senaste tiden har fått in en hel del frågor från våra kunder i offentlig sektor om DOS-lagen och vad som egentligen gäller. Här nedan följer några av de vanligaste frågorna och våra svar!

1. Måste alla dokument, även de som skapats innan 23 sep 2018 vara tillgängliga när vi nu lanserat en ny webbplats?

Om den nya webbplatsen främst innebär ny formgivning och alla dokument ligger kvar på sina gamla webbadresser, så är de gamla dokumenten fortsatt undantagna. Detta under förutsättning att dokumenten publicerats före 2018-09-23 och att de inte används i "aktiva administrativa förfaranden"

Om däremot den nya webbplatsen har en ny domän eller en annan struktur än den gamla räknas dokumenten som nyligen offentliggjorda och är då inte undantagna från lagkraven.

2. Måste dokument vara tillgängliga när man mejlar?

3. Är det lagkrav på att pdf-dokument som laddas upp på sociala medier ska vara tillgängliga ?

Ja, där är det 11 § DOS-lagen som gäller: du ska göra innehållet tillgängligt så långt det är möjligt på den plattformen. Mig veterligt finns det inga begränsningar mot tillgängliga pdf:er på Facebook, därför ska du publicera såna (och inga andra).

4. Får man ha en otillgänglilg pdf om det finns en tillgänglig html-sida med samma info?

Nej en tillgänglig html-sida ersätter inte ett otillgänglig pdf-dokument (om inte pdf:en är undantagen av åldersskäl).

Däremot så är det alltid en god idé att publicera information som html då det formatet brukar vara lättare att ta till sig för många användare!

5. Kartor är väldigt svåra att få tillgängliga, finns det undantag för dessa i DOS-lagen?

Ja. Det är endast kartor som är framtagna för navigering som har lagkrav på sig. Detta innebär dock inte att man ska strunta i att försöka göra kartorna så tillgängliga som möjligt.

Frågor och svar om DOS-lagen

Att testa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när man utvecklar digitala tjänster bör vara en självklarhet efter flera år med DOS-lagen och med lagen om digital tillgänglighet till produkter och tjänster runt hörnet. Men 

 testar vi lämpligast – med automatiska verktyg, eller manuellt? Och 

Låt oss börja med att definiera vad vi menar med ”digitala tjänster”. I den här artikeln använder vi begreppet på samma sätt som i de ovannämnda lagarna: en digital tjänst är en webbplats eller en mobil applikation (”app”). En webbplats kan vara såväl en informationswebbplats som en interaktiv e-tjänst, och den kan vara publik, privat (intranät) eller ha begränsad åtkomst (extranät).

Det tre huvudtyperna av tester av digital tillgänglighet är

Typerna överlappar varandra till viss del: manuell testning kan till exempel kombineras med testverktyg.

Vi kommer nu att titta på de tre typerna i tur och ordning, för att så småningom försöka sammanfatta hur vi lämpligen kan kombinera dem för bästa effektivitet.

Det finns olika typer av mer eller mindre automatiska testverktyg för tillgänglighet:

Webbaserade verktyg (externa eller interna).

Serverbaserade verktyg (vanligen interna).

Tillägg för webbläsare används främst i kombination med manuella tester, så vi behandlar dem i nästa avsnitt.

Webbaserade tjänster för test av tillgänglighet

Webbaserade testningstjänster tillhandahålls vanligen av någon leverantör och bor på leverantörens servrar, men det finns också varianter som går att installera på egna servrar för att slippa skicka känsliga data utanför organisationen. Vissa tjänster erbjuds kostnadsfritt, eventuellt med volymbegränsningar, medan andra är prenumerationsbaserade.

Av praktiska skäl går webbaserade testverktyg normalt bara att använda för att testa webbplatser; ofta bara publika sådana utan inloggning. Appar kräver andra lösningar.

Dessa tjänster fungerar vanligen så att en användare initierar testet genom att fylla i sökvägen till en sida att granska eller en hel webbplats där verktyget testar ett urval av sidor. Verktyget visar resultatet direkt på skärmen eller genererar en rapport som användaren kan ladda ned.

Den här typen av testverktyg lämpar sig bäst för stickprovstestning vid enstaka tillfällen.

Serverbaserade testverktyg är vanligen installerade på servrar inom organisationen, men det finns också externa prenumerationstjänster. Det finns verktyg som är fri, öppen programvara, liksom kommersiella produkter i varierande prisklasser. I likhet med webbaserade verktyg är de normalt begränsade till att testa webbplatser.

Serverbaserade verktyg är väl lämpade för kontinuerlig testning, men går ofta att använda även för sporadiska tester. De kan ha funktioner för att regelbundet övervaka alla sidor på en hel webbplats. Vissa kan ingå i leveranskedjan vid 

 för att kvalitetssäkra allt innehåll innan det levereras till produktionsmiljö. Vid övervakning eller leveranskontroll genererar verktygen rapporter som till exempel skickas automatiskt till berörda personer via e-post.

Vissa verktyg i den här kategorin kontrollerar även kvalitet utöver tillgänglighet, såsom rättstavning, brutna länkar och svarstider.

Vissa verktyg vars funktion liknar de serverbaserades är möjliga att installera lokalt på exempelvis utvecklares datorer. I den här kategorin ingår testfunktioner för tillgänglighet som finns i integrerade utvecklingsmiljöer för appar.

Lokala verktyg lämpar sig främst för testning under utvecklingsfasen, särskilt för appar.

Fördelar och nackdelar med automatiska testverktyg

Den stora fördelen med automatiska verktyg är att de är snabba och kan granska stora mängder av webbsidor och dokument, exempelvis kontinuerlig övervakning av en hel webbplats. Det krävs ingen speciell kompetens för att köra verktygen, men däremot för att förstå de genererade rapporterna. Verktyg är också bra på att hitta fel i koden som bygger upp sidan (vanligen HTML, CSS och JavaScript). Sådana fel har en tendens att drunkna i mängden av data och missas därför lätt av mänskliga testare.

Nackdelen är främst att bara en liten bråkdel av tillgänglighetskraven är möjliga att testa helt automatiskt. Och tillgänglighetskraven täcker i sin tur bara den del av behoven som är möjlig att verifiera någotsånär objektivt. Många verktyg indikerar misstänkta brister som behöver verifieras manuellt. Automatiska verktyg kan alltså varna för troliga brister, men kan aldrig ”godkänna” något. Ett nollresultat från en automatisk granskning innebär inte att tjänsten är tillgänglig, utan att bara de svåra bristerna återstår…

Artificiell intelligens (AI) kan komma att förändra den här bilden så småningom.

Att manuellt testa tillgängligheten hos webbsidor, e-tjänster och appar kan vara ett hantverk som kräver kompetens, noggrannhet och tålamod. Väldefinierade rutiner är till stor hjälp och kan göra det möjligt även för personer utan expertkompetens att utföra de flesta tester.

Grunden för strukturerad manuell testning är någon form av testmanual eller checklista att följa. För att verifiera överensstämmelse med lagkraven kan det handla om närmare hundra kontroller per sida i extrema fall, och för att verifiera att det faktiskt fungerar för riktiga användare krävs ännu mer. Det är ogörligt att täcka in allt om man testar på måfå: det krävs struktur.

Det kan vara fördelaktigt att kombinera manuell testning med viss automatik i form av tillägg för webbläsaren som kan göra en första analys av en webbsida och flagga för vissa typer av fel. Resultatet kan gå att använda för att avgränsa den manuella testningen till de mest problematiska delarna av innehållet.

Andra typer av tillägg assisterar testaren på olika sätt, till exempel genom funktioner för att stänga av JavaScript eller CSS, visa bilders alt-texter, utöka textavstånden till vad lagen kräver, och så vidare.

Det finns också tillägg och program som kan beräkna kontrastförhållandet mellan två färger, eller utföra andra typer av komplexa beräkningar som krävs för att kunna verifiera vissa av de mer tekniska kraven.

Webbläsarnas inbyggda utvecklarverktyg är en annan ovärderlig hjälp för testare. De kan till exempel visualisera den information som webbläsaren förmedlar till hjälpmedel, såsom skärmläsare. Viss kompetens krävs oundvikligen för att kunna tolka resultatet.

Manuell testning bör ske i olika faser av utvecklingen. Utvecklarna som bygger koden behöver göra vissa kontroller för att säkerställa att resultatet fungerar med hjälpmedel, liksom grundläggande verifiering av att alla funktioner går att använda via tangentbordet. När utvecklarna levererat behöver systemtestare ta vid och kontrollera att de olika komponenterna fungerar tillsammans på ett konsekvent sätt. De bör helst kunna göra en del tester även med hjälpmedel.

När det gäller vanliga statiska webbsidor är det ofta kommunikatörer eller webbredaktörer som står för produktionen och det finns sällan avdelade testare. Den som skapar innehållet behöver därför kunna göra elementära tester själv. Tester av innehåll är inte så krävande som tester av interaktiva funktioner, men är minst lika viktiga.

Tjänster och icke-trivialt innehåll behöver vi testa med olika typer av hjälpmedel, exempelvis skärmläsare (för synskadade liksom för personer med lässvårigheter), punktskriftsdisplay, förstorande hjälpmedel och röststyrning. Vissa av de här hjälpmedlen kräver mycket tid och ansträngning att lära sig behärska och det kan vara svårt att uppnå, och bibehålla, den kompetensen om man inte använder verktyget i vardagen. Därför bör vi helst låta dagliganvän­dare av hjälpmedel utföra den här typen av tester. Om de inte finns inom den egna organisationen kan vi ta hjälp av externa användare. Det handlar emellertid fortfarande om samma typer av detaljerade tester, inte om användartester som vi strax ska titta på.

Fördelar och nackdelar med manuella tester

Den viktigaste fördelen är att manuella tester kan hitta alla typer av tillgänglighetsproblem, inte bara de som går att verifiera maskinellt. Ett talesätt säger att det som ska förstås av maskiner ska testas av maskiner, men det som rör människor behöver testas av människor.

Nackdelar med manuella tester är att de kräver god kompetens hos dem som testar och att testerna är tidskrävande och mentalt tröttande. En människa orkar knappast tillgänglighetstesta åtta timmar per dag. Det är också lätt för en mänsklig testare att missa små fel, särskilt i innehåll som inte alltid är synligt, till exempel utfällbara avsnitt. En annan nackdel just nu är att det råder skriande brist på kompetenta tillgänglighetstestare i Sverige.

Automatiska och manuella tester har ofta ett fokus på detaljer, och detaljer är viktiga, men vi får inte glömma helheten, och här kommer användartester in i bilden.

Användartester innebär att vi tar hjälp av ”vanliga” användare för att kontrollera om det vi producerat faktiskt fungerar för målgruppen. Testarna bör vara representativa för målgruppen, och det inkluderar förstås personer med olika typer av funktionsnedsätt­ning – fysiska som kognitiva.

Vid användartester finns fokus på detaljer, som att en viss komponent fungerar med ett visst hjälpmedel, men också på mer övergripande frågor i det som brukar kallas användarupplevelsen. Uppfattar användarna intuitivt hur de ska göra, eller behöver de instruktioner?Förstår de instruktionerna? Känner de sig trygga eller osäkra i användandet av tjänsten?

Det är vanligt att filma användarna medan de utför testerna, för att kunna analysera interaktions­mönster och användningsstrategier i efterhand samtidigt som användarna får testa ostörda. Användarna ombeds att ”tänka högt” för att de som studerar filmen lättare ska förstå varför användaren agerade på ett annat sätt än formgivare och utvecklare avsett.

Fördelar och nackdelar med användartester

Användartester har den uppenbara fördelen att de faktiskt testar vad som fungerar för riktiga, levande människor med individuella variationer, i stället för att verifiera teoretiska lagkrav.

En nackdel är att praktiska användartester inte går att utföra förrän det finns något att testa, vilket ibland kan vara sent i utvecklingsprocessen. Följden blir att brister som uppdagas kan bli dyra att åtgärda. Användartester är också resursintensiva: det behövs dels användare som utför testerna, dels handledare som instruerar och hjälper, dels uppföljning och analys. Sätter vi ihop grupperna inför varje testtillfälle medför det administration och långa ledtider. Det kan dessutom vara svårt att få ihop representa­tiva grupper, särskilt på mindre orter.

Att testa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när man utvecklar digitala tjänster bör vara en självklarhet. Men hur testar vi lämpligast – med automatiska verktyg, eller manuellt? Och när ska vi testa? Vår tillgänglighetsexpert Tommy Olsson reder ut begreppen.

Att testa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när man utvecklar digitala tjänster bör vara en självklarhet. 

Men hur testar vi lämpligast – med automatiska verktyg, eller manuellt? Och när ska vi testa? 

Vår tillgänglighetsexpert Tommy Olsson reder ut begreppen.

Räcker det med automatiska tester?

En långsiktig strategi är nyckeln till ett lyckat tillgänglighetsarbete! 

Vi tittar på hur din organisation arbetar idag, hjälper dig att definiera målen framåt och ger konkreta förslag på hur ni når dit.

Vi hjälper dig att sätta mål och planera organisationens tillgänglighetsarbete.

Vi genomför en nulägesanalys för att identifiera brister och förbättringspotential i din organisation (GAP-analys).

Vi guidar under hela resan mot att bli en fullt tillgänglig organisation.

Vi hjälper dig ta fram en långsiktig strategi för ett lyckat tillgänglighetsarbete i din organisation.

Strategiskt arbete

Våra experter arbetar gärna nära dig i dina processer som en del av din organisation, eller som en resurs i ditt team. Vi bidrar med kunskap och hjälper dig att driva det dagliga tillgänglighetsarbetet.

Vi har kompetens inom UX, webbutveckling och design.

Vi agerar bollplank och bidrar med vår expertis.

Vi vägleder i upphandling och kravställning

Vi stödjer dig i ett strategiskt arbete med dokument.

Våra experter arbetar nära dig i dina processer och agerar bollplank inom tillgänglighet, utveckling och UX.

Tillgänglighets   konsulter

En inkluderande webbplats och digital närvaro är en viktig del av tillgänglighetsarbetet. Våra experter hjälper dig öka kompetensen internt och stärka kunskapen inom tillgänglighet i er organisation.

Vi genomför tillgänglighetsanalyser utifrån WCAG 2.1 och EN 301 549 för att säkerställa att din organisations digitala tjänster uppfyller lagkraven.

Vi erbjuder skräddarsydda utbildningar och workshops om tillgänglighet.

Vi hjälper dig skapa en tillgänglighetsredogörelse för dina gränssnitt enligt Lagen om tillgänglighet till digital offenlig service (DOS-lagen).

Vi genomför användbarhetstester med testpersoner med funktionsnedsättningar för att hjälpa dig förstå användarnas behov.

Vi stärker er kompetens i tillgänglighetsfrågor och stödjer i det ni behöver just nu.

Analyser, utbildningar och tillgänglighets   redogörelse

Söker ni likasinnade kommuner som precis som ni vill se till att förbättra tillgängligheten och inkluderingen i er kommun? 

Digidig är nätverket för dig om arbetar på en kommun och vill nätverka med andra kommunanställda. Vi anordnar tematräffar, arbetsdagar, utbildningar och mycket mer.

Låter det intressant? Prata med Frida Sandberg så berättar hon mer!

Nätverk inom tillgänglighet för kommuner

Andreas Cederbom

Anna Carlén

Daniel Sørensen

Danne Borell

Elsa Kristensen

Fredrik Danermark

Hanna Fredholm

Frida Fredblad

Frida Sandberg

Line Pehrson-Papadopoulou

Marcos Flores

Melad Munther

Moa Glantz

Nina Bauge

Raouf Sormunen

Sandra Eriksson

Saja Andersson

Thana Pathawanich

Tommy Feldt

Tommy Olsson

Är du intresserad av våra tjänster eller har du funderingar? Kontakta Marcos så berättar han mer!

Kontakta oss

Vi på Useit är experter på digital tillgänglighet. Vi hjälper dig att skapa inkluderande användarupplevelser som fungerar för alla.

Useit – Vi gör tillgänglighet enkelt!

Vi erbjuder

Strategiskt arbete

Tillgänglighetskonsulter

Analyser, utbildningar och tillgänglighetsredogörelse

Kontakta oss

Marcos Flores

Useit – Vi gör tillgänglighet enkelt!

Vi erbjuder

Strategiskt arbete

Tillgänglighets­konsulter

Analyser, utbildningar och tillgänglighets­redogörelse

Kontakta oss

Marcos Flores

Tillgänglighetskonsulter

Analyser, utbildningar och tillgänglighetsredogörelse