Att studera med 2 procent syn i en 100 procent visuell värld
I Norge är det lagstadgat att alla ska ha tillgång till högre utbildning. Men vad innebär det egentligen i praktiken?
Under de senaste åren har digitala lösningar blivit en naturlig del av undervisningen. Kurslitteratur delas digitalt. Föreläsningar stöds av presentationer. Uppgifter lämnas in via lärplattformar. Tjänster från tredje part används för allt från programmering till samarbete. Denna utveckling har skapat enorma möjligheter.
Men den har också skapat nya hinder.
Jag är själv gravt synskadad och använder skärmläsare i vardagen. För lite mer än tre år sedan började jag på en kandidatutbildning i datavetenskap. Jag var förberedd på de akademiska utmaningarna. Det jag inte var förberedd på var hur mycket utformningen av undervisningsmaterial och IT-system skulle påverka min studievardag.
Undervisningen har blivit allt mer visuell. PowerPoint används både under föreläsningar och som kursmaterial. Figurer, diagram och illustrationer används för att förklara komplexa koncept. För många fungerar detta mycket bra. Problemet uppstår när det som visas visuellt saknar alternativ. Det kan vara till exempel när:
- PDF-filer inte är tillgängliga
- figurer inte beskrivs
- text presenteras som en bild
- dokument saknar struktur
Då hamnar vissa av oss utanför.
Jag har omkring 2 procent syn kvar och kan använda den för att uppfatta en del av det som inte är tillgängligt via skärmläsaren. Men det tar mycket tid.
Det handlar inte om illvilja. Tvärtom har jag mött många lärare som genuint vill att undervisningen ska fungera för alla. Problemet ligger sällan hos enskilda personer.
Det handlar om system.
Om bristande utbildning.
Om tidsbrist.
Om prioriteringar.
När en kurs har över hundra studenter kan det kanske kännas mest realistiskt att skapa undervisning som fungerar för en majoritet. Men universell utformning handlar om att bygga lösningar som fungerar för alla redan från början, inte om att anpassa i efterhand.
Jag har avslutat min kandidatexamen och läser nu vidare på masternivå. Det har gått, men det har kostat. Extra energi. Extra arbete för att hitta alternativa sätt när systemen inte fungerar. Den tiden hade jag kunnat använda till fördjupade studier, till studentföreningar och till det sociala i livet som också är en del av högre utbildning.
Att göra utbildningar tillgängliga handlar inte bara om att man ska kunna ”ta sig igenom” studierna. Det handlar om verkligt deltagande. Om lika möjligheter att lära sig, bidra och vara en del av studiemiljön.
Om högre utbildning verkligen ska vara till för alla måste universell utformning vara en integrerad del av hur undervisningsmaterial utvecklas. Inte ett tillägg. Inte något som görs i efterhand. Utan en grundläggande förutsättning.
Tre åtgärder för en mer tillgänglig utbildningsmiljö
Vad krävs egentligen för att utbildningar på högre nivå ska vara till för alla? Här är tre konkreta åtgärder som kan göra verklig skillnad.
Ställ tillgänglighetskrav vid upphandling
Många av hindren uppstår långt innan undervisningen börjar. De uppstår när digitala verktyg väljs utan att tillgänglighet vägs in i beslutsunderlaget.
Lärplattformar, examineringssystem, programmeringsverktyg, samarbetsverktyg och andra tredjepartstjänster används ofta för att de uppfyller ett ämnesmässigt behov. Men om tillgänglighet inte är ett tydligt krav vid upphandlingen riskerar man att bygga in hinder som senare blir svåra och kostsamma att åtgärda.
För att undvika detta bör tillgänglighet vara en del av kravspecifikationen från början.
Ställ krav på dokumentation
Be leverantören visa hur tjänsten uppfyller lagkrav. Det räcker inte med allmänna formuleringar om att tjänsten är ”utvecklad med tillgänglighet i fokus” eller ”följer gällande riktlinjer”. Begär konkret och strukturerad dokumentation.
Det kan till exempel vara en tillgänglighetsredogörelse.
Bedöm faktisk användbarhet
Dokumentation ger viktig information, men inte hela bilden. För att förstå hur en tjänst fungerar i praktiken måste man veta hur den upplevs av användarna.
Fråga därför om tjänsten har testats med hjälpmedel, inte bara automatiserade verktyg.
Be leverantören redogöra för:
- om tjänsten kan användas enbart med tangentbord
- hur den fungerar med skärmläsare
- om den har testats med skärmförstoring
- vilka kombinationer av webbläsare och hjälpmedel som testats
- om personer som faktiskt använder hjälpmedel deltagit i testningen
Fundera också över användarupplevelse. En tjänst kan vara tekniskt kompatibel men ändå så omständlig att den skapar onödig belastning för vissa användare.
Begär därför att få testa tjänsten. Låt gärna en person med erfarenhet av hjälpmedel prova centrala arbetsuppgifter innan avtal tecknas.
Att ställa sådana krav tidigt minskar risken för att bygga in hinder för studenter och anställda. Samtidigt signalerar det till marknaden att tillgänglighet är en självklar förväntning, inte ett tillval.
Ge personalen enkel och praktisk utbildning
Många lärare vill skapa inkluderande undervisning. De flesta har ingen avsikt att skapa hinder. Utmaningen är att de sällan fått utbildning i hur digitala dokument och presentationer bör byggas upp för att vara tillgängliga.
Tillgänglighet upplevs ofta som tekniskt och komplicerat. I praktiken handlar det ofta om grundläggande struktur och några få konkreta åtgärder.
Små förändringar kan få stor effekt.
Använd korrekt rubrikstruktur i Word och PDF
Rubriker ska inte bara se ut som rubriker. De måste vara markerade som rubriker i dokumentets struktur. Då blir dokumentet möjligt att navigera med skärmläsare.
När strukturen saknas är det som att läsa en bok utan kapitelindelning.
Undvik bilder av text
Text som läggs in som bild kan inte läsas av skärmläsare. Den kan heller inte förstoras eller anpassas på samma sätt.
Om texten är viktig för förståelsen måste den vara riktig text, inte en bild.
Lägg till alternativtext för figurer
Figurer och illustrationer används ofta för att förklara komplexa samband. För studenter som inte kan se dem måste innehållet beskrivas.
Alternativtexten behöver inte vara lång, men den måste förmedla det pedagogiska huvudbudskapet.
Fråga dig: Vad är det viktigaste studenten ska förstå här?
Säkerställ en läsbar struktur i PowerPoint
Presentationer används både under föreläsningar och som kursmaterial. Därför måste de byggas med rätt struktur:
- Använd inbyggda layouter.
- Undvik att placera textrutor slumpmässigt.
- Säkerställ logisk läsordning.
- Undvik överfulla ppt-sidor.
En PowerPoint med rätt struktur kan navigeras effektivt med skärmläsare. En utan struktur kan upplevas som kaotisk.
Små åtgärder gör stor skillnad
Dessa åtgärder kräver inte avancerad teknisk kompetens. Det kräver medvetenhet, tydliga förväntningar och enkel, praktisk utbildning.
En kort workshop kan räcka för att höja kvaliteten avsevärt. Samtidigt bör det vara enkelt att göra rätt i en stressig vardag.
Därför bör organisationer erbjuda:
- Färdiga Word- och PowerPoint-mallar med korrekt struktur.
- Enkla checklistor före publicering.
- Korta guider med konkreta exempel.
- Lättillgänglig support vid behov.
Tillgänglig undervisning handlar ofta inte om mer arbete. Det handlar om att göra rätt från början.
Förankra universell utformning i ledning och kvalitetssystem
Universell utformning kan inte vara beroende av enskilda personers engagemang. Om högre utbildning ska vara tillgänglig för alla måste universell utformning vara en del av organisationens strukturer. Det innebär att arbetet måste vara förankrat i ledning och styrning.
Universell utformning bör:
- ingå i strategi och övergripande mål
- vara en del av kvalitets- och utvecklingsarbetet
- ha ett tydligt organisatoriskt ansvar
- ingå i förväntningarna på både verksamheter och leverantörer
- följas upp genom regelbundna utvärderingar
När tillgänglighet förankras på ledningsnivå blir det inte ett extra hänsynstagande som bedöms från gång till gång. Det blir en del av organisationens sätt att arbeta.
Universell utformning flyttas då från individnivå till systemnivå.
Jag har sett att hinder sällan uppstår för att någon vill exkludera. De uppstår i bristande strukturer där man misslyckas att ta hänsyn till mångfald. När universell utformning blir en del av processerna minskar risken för att tillgänglighet blir slumpmässig. Den blir förutsägbar, möjlig att följa upp och en naturlig del av lärosätets ansvar.
