Aktuellt

Vi erbjuder

Om Useit

Under detta seminarium kommer vi att diskutera vikten av att skapa digitala gränssnitt som är tillgängliga för alla, oavsett förmåga. 

Vad är egentligen webbtillgänglighet och hur påverkar det dig?
Danne Borell, Tillgänglighetsexpert på Useit, reder ut begreppen och förklarar varför tillgänglighet är viktigt och berör fler än vad man tro. 

Vi tipsar om några enkla åtgärder som gör att fler faktiskt kan ta del av din webbplats. Vi kommer också prata om varför det finns lagar om tillgänglighet, och hur vi ska göra för att möta lagkraven och användarnas behov?

Detta event är öppet för alla som är intresserade av att lära sig mer om digital tillgänglighet, oavsett om du är utvecklare, designer, webbansvarig, redaktör, projektledare eller bara intresserad av att lära dig mer.

 När du anmäler dig väljer du om du vill delta fysiskt eller online
På plats: Goto 10 Hammarby kaj 10D, 120 30 Stockholm Hörsalen (plan 5) 


Frida Sandberg

Välkommen till ett seminarium om digital tillgänglighet! Under detta seminarium kommer vi att diskutera vikten av att skapa digitala gränssnitt som är tillgängliga för alla, oavsett förmåga.

Välkommen till ett seminarium om digital tillgänglighet! 

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) meddelade i en nyhetsartikel att man förelagt om vite för två offentliga aktörer som omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Beloppen uppgår till 1,1 miljoner kronor för den ena aktören och 700 000 kronor för den andra.

DIGG har tillsynsansvar för DOS-lagen och ska utföra övervakning av ett bestämt antal webbplatser och mobila applikationer varje år. Om de konstaterar att en tjänst inte uppfyller lagkraven ska de försöka åstadkomma rättelse ”genom påpekanden eller liknande förfaranden”, som det står i 19 §. Om det inte leder till önskat resultat kan DIGG förelägga på nytt och får då förena föreläggandet med vite, enligt samma paragraf.

Vite regleras av lagen (1985:206) om viten och är inte ett straff, som böter. I stället är det ett hot om att det kommer att kosta pengar om man inte gör det man förelagts att göra (eller sluta att göra).

De två aktörerna behöver alltså inte betala något vite om de, inom angiven tid, åtgärdar de brister som DIGG har konstaterat på deras webbplatser. Tiden man har på sig bestäms av DIGG, baserat på bristernas antal och allvarlighet samt aktörens resurser. I de aktuella fallen handlar det om åtta respektive fem månader.

Vissa offentliga aktörer (statliga myndigheter) kan inte föreläggas om vite enligt DOS-lagen. Motiveringen är att staten inte ska ”bötfälla” sig själv. Regioner och kommuner, liksom regionala och kommunala bolag, kan dock drabbas av vite om de inte uppfyller sina skyldigheter.

Återigen: vite är inte ett straff för en dålig tjänst, utan en konsekvens av att man inte åtgärdat de brister som DIGG förelagt om.

Det här är alltså första gången som DIGG behövt ta till vite i samband med tillsyn av DOS-lagen. När myndigheten nu etablerat sin process för viten kan vi troligen räkna med att de kommer att tillämpa den framöver, när det behövs.

Det finns inga fasta vitesbelopp. Viteslagen ger DIGG ett visst utrymme att sätta summan. Avsikten är att beloppet ska vara kännbart, men inte så stort att det får betydande inverkan på aktörens ordinarie verksamhet. Samtidigt ska vitesbeloppet överstiga den uppskattade kostnaden för att åtgärda bristerna – det ska inte löna sig att ”köpa sig ur” situationen och strunta i att göra tjänsten tillgänglig.

Det är nu 2,5 år sedan DOS-lagen började omfatta all digital offentlig service. Från början har DIGG haft en viss tolerans för att vissa aktörer, särskilt resurssvaga sådana, kanske inte hunnit kartlägga och åtgärda alla brister i gamla system. Pandemin har förstås också inverkat på många aktörers möjligheter till prioriteringar. Men nu har alla haft tillräckligt lång tid på sig att få ordning på sina tjänster. Att DIGG börjar tillämpa vite är en signal om att smekmånaden är över – nu kommer man troligen att agera hårdare mot de aktörer som inte rättar brister i tillgängligheten.

Myndigheten för digital förvaltning har för första gången förelagt två offentliga aktörer vite för bristande tillgänglighet på deras webbplatser. Vitesbeloppen uppgår till 1,1 miljoner respektive 700 000 kronor. DIGG kommer nu troligen att tillämpa viten oftare när aktörer inte uppfyller sina skyldigheter enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen).

Myndigheten för digital förvaltning har för första gången förelagt två offentliga aktörer vite för bristande tillgänglighet på deras webbplatser. Vitesbeloppen uppgår till 1,1 miljoner respektive 700 000 kronor. 

Första vitet efter att DOS-lagen trädde i kraft

Vad hände egentligen efter att DOS-lagen trädde i kraft? Är alla dokument i offentlig sektor tillgängliga idag?

Vi blickar bakåt och framåt i tiden när vi undersöker svaret på frågorna. Idag finns metoder och verktyg för att äntligen få ordning på tillgänglighetssäkringen av dokument – men många dokument förblir ändå otillgängliga för många i befolkningen. Useits dokumentexperter Hanna Fredholm och Danne Borell går igenom våra erfarenheter från hundratals organisationer, samtalar om statusen på dokument-Sverige idag och visar en handfast plan på åtgärder som hjälper i de flesta situationer.

Webbinariet riktar sig till chefer, kommunikatörer och dokumentskapare i privata och offentliga verksamheter.

Marcos Flores

Useits dokumentexperter Hanna Fredholm och Danne Borell går igenom våra erfarenheter från hundratals organisationer, samtalar om statusen på dokument-Sverige idag och visar en handfast plan på åtgärder som hjälper i de flesta situationer.

Vad hände egentligen efter att DOS-lagen trädde i kraft? Är alla dokument i offentlig sektor tillgängliga idag? Useits dokumentexperter samtalar om statusen på dokument-Sverige idag och visar hur du långsiktigt kan jobba med dokument i din organisation. 

Webbinarium 29 mars: Ta kontroll över dokument   djungeln 

Att få ta del av information på en webbplats eller exempelvis ett pdf-dokument är inte bara en demokratisk rättighet, det är även en förutsättning för att känna sig inkluderad i ett samhälle.Våra tillgänglighetsexperter ser till att tillgänglighetssäkra era dokument genom en manuell genomgång.

Experter går igenom kraven punkt för punkt och åtgärdar samtliga tekniska brister.

Skicka in dina dokument till oss för att få en kostnadsfri prisuppskattning.

Att få ta del av information i ett dokument är inte bara en demokratisk rättighet, det är även en förutsättning för att känna sig inkluderad i ett samhälle. Våra tillgänglighetsexperter hjälper dig att tillgänglighetssäkra dina dokument. 

Vi tillgänglighets   säkrar era dokument   

Anmäl dig till vår kurs den 19 april när Hanna Fredholm, certifierad dokumentexpert ifrån Useit går igenom hur du gör i Word för att skapa tillgängliga dokument. Under två timmar går hon igenom grunderna och tar upp vanliga problem och lösningar.

Några exempel på saker som vi kommer gå igenom:

 Via teams, länk skickas ut efter anmälan

Har du några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Marcos Flores, marcos.flores@useit.se 

Nu är det dags för vår populära kurs i hur man skapar tillgängliga dokument utifrån Word. Hanna Fredholm som är certifierad dokumentexpert kommer under två timmar gå igenom grunderna och ta upp de vanligaste problemen och lösningar.

Anmäl dig till kursen

Kurs 19 april: Skapa tillgängliga dokument i Word

Offentlig aktörer omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och ska tillhandhålla tillgänglighetsredogörelser för sin digitala tjänster. Redogörelsen ska spegla webbplatsens eller den mobila applikationens aktuella tillgänglighet och bland annat innehålla en funktion för att kommentera brister och begära tillgängliggörande.
Enligt DIGG ska den ses över minst en gång per år, men webbplatser som uppdateras ofta behöver ses över oftare.

Med våra erfarna konsulter och djupgående kunskap om lagkraven, DIGG:s granskningsverksamhet och de internationella standarderna, erbjuder vi på Useit dig en granskning av din tillgänglighetsredogörelse.


I granskningen kontrollerar vi om redogörelsen:

återspeglar gränssnittets tillgänglighet på ett korrekt sätt

hjälper användarna att förstå vilka eventuella begränsningar som finns

Vi kommer inte att göra en fullständig tillgänglighetsgranskning av ditt gränssnitt men kan på kort tid se om det finns avvikelser mellan verkligheten och redogörelsen.

Offentlig aktörer omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och ska tillhandhålla tillgänglighetsredogörelser för sin digitala tjänster. Redogörelsen ska spegla webbplatsens eller den mobila applikationens aktuella tillgänglighet och bland annat innehålla en funktion för att kommentera brister och begära tillgängliggörande. Enligt DIGG ska den ses över minst en gång per år, men webbplatser som uppdateras ofta behöver ses över oftare.  Med våra erfarna konsulter och djupgående kunskap om lagkraven, DIGG:s granskningsverksamhet och de internationella standarderna, erbjuder vi på Useit dig en granskning av din tillgänglighetsredogörelse.   I granskningen kontrollerar vi om redogörelsen:  följer de krav som den måste följa  återspeglar gränssnittets tillgänglighet på ett korrekt sätt  hjälper användarna att förstå vilka eventuella begränsningar som finns  Vi kommer inte att göra en fullständig tillgänglighetsgranskning av ditt gränssnitt men kan på kort tid se om det finns avvikelser mellan verkligheten och redogörelsen.

Jag vill gärna veta mer om granskningen av tillgänglighetsredogörelsen!

Vi kan granska din tillgänglighetsredogörelse för att se om den uppfyller kraven samt om den speglar din digitala tjänst på ett korrekt sätt.  

Har du koll på din tillgänglighets   redogörelse? 

Vi på Useit brinner ju för att skapa riktigt bra inkluderande digitala upplevelser! Nu får du en gratis guide med 7 tips på hur du kan komma igång och börja testa tillgängligheten på din webbplats.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så skickar vi ut guide till dig.

Exklusiva inbjudningar till våra föreläsningar

Tips och råd om hur du kan förbättra dina tjänster

Uppdateringar om lagar och rekommendationer som rör digital tillgänglighet


I vårt nyhetsbrev får du de senaste uppdateringarna om digital tillgänglighet och konkreta tips.

Useits nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vill du lära dig hur du skapar digitala produkter som är tillgängliga för alla användare? Då är en utbildning i digital tillgänglighet något för dig!

Vi på Useit håller föreläsningar och kurser inom digital tillgänglighet. Kurserna skräddarsys efter er verksamhet och era behov. Våra utbildare är erfarna tillgänglighetsexperter och flertalet är också certifierade inom digital tillgänglighet via IAAP (International Association of Accessibility Professionals).

Kurser kan hållas både på plats och online och du bestämmer en tid som passar din organisation. Vi kan också sitta ner tillsammans med ditt team i en workshop där vi arbetar tillsammans utifrån valt ämne.

Våra kurser vänder sig till dig som arbetar som redaktör, kommunikatör, beslutsfattare, upphandlare, designer, utvecklare och många fler.

Vi erbjuder allt i från grundläggande kurser som ger en introduktion till digital tillgänglighet, till mer avancerade kurser som tar upp tekniska detaljer om hur man skapar tillgängliga webbplatser och appar.

Vi kan till exempel hålla kurser i följande ämnen:

Introduktion till digital tillgänglighet

Utveckling och tillgänglighet (WCAG, EN 301 549)

Tillgängliga dokument (Word, pdf, Indesign, Excel)

Lagkrav – vad gäller egentligen och hur påverkar det er organisation?

Genom att utbilda dig i digital tillgänglighet lär du dig att skapa tjänster och produkter som är tillgängliga för alla användare. Dessutom lär du dig mer om lagkraven och bidrar till ett mer inkluderande samhälle. Så varför inte ta steget och lär dig mer om digital tillgänglighet idag?

Vi på Useit håller föreläsningar och kurser inom digital tillgänglighet, våra kurserna skräddarsys efter er verksamhet och era behov.  Vill du lära dig hur du skapar digitala produkter som är tillgängliga för alla användare?  Då är en utbildning i digital tillgänglighet något för dig!

Jag vill veta mer!

Vill du lära dig hur du skapar digitala produkter som är tillgängliga för alla användare? Vi skräddarsyr kurser och utbilningar för dig och din organisation!

Kurser i digital tillgänglighet 

lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet

 att gälla i Sverige. Den genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster – det så kallade Tillgänglighetsdirektivet eller European Accessibility Act (EAA). Lagen innebär tillgänglighetskrav för en lång rad produkter och tjänster som framför allt den privata sektorn tillhandahåller. 

Den nya lagen pekar inte ut specifika aktörer, utan produkter och tjänster. När det gäller produkter har alla ekonomiska aktörer i leveranskedjan ansvar för tillgängligheten: tillverkare, importörer, representanter och distributörer. För tjänster är det den som tillhandahåller tjänsten till konsumenten som har hela ansvaret. Lagen har dock flera undantag för mikroföretag: företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller årlig balansomslutning under två miljoner euro.

Som framgår av den nya lagens föreslagna namn omfattar den både (vissa) produkter och (vissa) tjänster. De produkter som omfattas är:

Datorer avsedda för konsumenter och operativsystem till dessa datorer.

Lagen omfattar följande tjänster som riktar sig till konsumenter:

E-böcker, inklusive programvara för att läsa dem.

Elektroniska programguider (EPG) och beställ-tv.

Kommersiella elektroniska kommunikationstjänster som telefonsamtal, SMS, MMS och e-post, liksom mer specialiserade kommunikationstjänster och appar.

Vissa tjänster inom passagerartransport (utom lokal- och regionaltrafik):

Försäljningstjänster för elektroniska biljetter.

Förmedling av information om transporttjänster, inklusive interaktiva informationsskärmar (inom EU:s territorium).

Interaktiva självbetjäningsterminaler som inte är inbyggda i fordonen.

Den svenska lagen är försenad, men direktivet är ett fullharmoniseringsdirektiv som inte ger så mycket spelrum för nationella variationer. Det är troligt att kraven för tjänster kommer att vara samma som eller åtminstone mycket lika Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som gäller offentliga sektorn.

Tjänster som inte överensstämmer med lagkraven får inte tillhandahållas på den europeiska marknaden från och med den 28 juni 2025.

De här kraven är alltså de absoluta minimikraven man behöver uppfylla för att inte utestänga människor. För att inkludera så många som möjligt behöver man gå betydligt längre.

Om en tjänst inte uppfyller lagkraven måste tjänsteleverantören vidta åtgärder för att rätta till bristerna. Inte nog med det – man är också skyldig att omedelbart underrätta tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls och beskriva de kända bristerna och vilka åtgärder man vidtagit.

Stödtjänster (teknisk support, kundtjänst, utbildning, med mera) för de tjänster som omfattas ska också vara tillgängliga och ge information om tjänstens tillgänglighet och om hur kompatibel tjänsten är med tekniska hjälpmedel.

Varje tjänst ska dessutom ha en tillgänglighetsredogörelsesom beskriver tjänsten och hur den uppfyller tillgänglighetskraven.

Det finns undantag för mikroföretag, kartor och arkiverade webbplatser samt några tidsbegränsade undantag för dokument och film. Därutöver finns det i princip bara ett undantag som gäller om ett tillgänglighetskrav innebär en större förändring av en produkts eller tjänsts grundläggande karaktär, eller medför en oproportionerligt stor börda för den berörda ekonomiska aktören.

Ordet ”oproportionerligt” understryker att en aktör som vill åberopa undantaget är skyldig att göra en noggrann bedömning av förhållandet mellan kostnader och fördelar. Med andra ord behöver aktören beräkna vad det skulle kosta att uppfylla lagkraven och ställa det i proportion mot de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning eller funktionsbegränsning. ”Vi har inte råd” räcker alltså inte som motivering.

Regeringen ska utse en marknadskontrollmyndighet för produkter och en tillsynsmyndighet för tjänster som lagen omfattar. Om dessa myndigheter konstaterar att en produkt eller tjänst inte uppfyller lagkraven ska de uppmana den ansvariga aktören att åtgärda bristerna inom en viss tid. Detsamma gäller om en aktör åberopat undantag med en otillräcklig bedömning som grund. Om uppmaningen inte hjälper får myndigheten förelägga om åtgärder och ett föreläggande får förenas med vite. Myndigheterna får dessutom ålägga aktörer att betala en sanktionsavgift vid överträdelse av vissa paragrafer. Avgiften kan bli så hög som 10 miljoner kronor per överträdelse.

Vite innebär att man måste betala om man inte lyder en myndighets föreläggande – påbud eller förbud – i tid. Det är alltså ett ”framåtblickande” hot: gör som vi säger, annars kostar det! Det kan vara en fast summa eller löpande vite: ett belopp man får betala per dag till dess man åtgärdat bristen.

Sanktionsavgifter är ”bakåtblickande” och fungerar som en bestraffning i efterhand för ett fel man begått.

Lagen gäller tjänster – gamla som nya – från och med den 28 juni 2025, och för nya produkter som släpps ut på marknaden från den dagen. Det är alltså hög tid för dig som säljer produkter och tjänster som omfattas av lagen att börja förbereda dig.

För att lyckas behöver du förmodligen vidta de här stegen:

Ta reda på om du omfattas av den kommande lagen.

Utbilda dig för att förstå vad tillgänglighet innebär och varför det är viktigt.

Om du utvecklar egna tjänster: utbilda beställare, skribenter, formgivare, utvecklare och testare i tillgänglighet och se till att det blir en normal del i allt utvecklings- och förvaltningsarbete.

Om du köper in utvecklingstjänster: se till att göra det från leverantörer som förstår kraven och kan leva upp till dem. Lagen lägger ansvaret på dig som tillhandahåller tjänsten till konsumenten.

Utvärdera dina tjänster för att få en bild av hur långt ifrån lagkraven de är.

Planera för hur du ska kunna ersätta dem med tillgängliga tjänster före juni 2025.

Utveckla – och testa! – de nya tjänsterna. Börja så snart som möjligt, men se först till att ha den utbildning som behövs.

Se till att all produktdokumentation är tillgänglig och att det finns en tillgänglighetsredogörelse.

Utbilda personal som sköter kundtjänst och support.

Vanliga missförstånd om tillgänglighet

Till sist vill vi bemöta några missförstånd och fördomar vi ofta ser, som mest beror på okunskap.

Tillgänglighet är inte dyrt om man bygger in det från början.

Det finns inga ”tillägg” som gör en otillgänglig tjänst tillgänglig. Tyvärr.

Tillgänglighet är ingen engångsinsats – det måste vara en del av det dagliga arbetet.

”Vi har inga besökare med funktionsnedsättning.” Jo, det har ni med stor sannolikhet. Och med hundraprocentig säkerhet har ni besökare med tillfälliga variationer på grund av sjukdom, skada, värk, trötthet, irritation, allergi, oro, sorg, ångest, depression, störande ljud, bländande ljus eller tusen och en andra orsaker.

Tillgänglighet handlar inte om ”några få” (även om det vore skäl nog). 2 miljoner personer i Sverige, 80 miljoner i EU och 1 miljard globalt lever med funktionsnedsättning.

En tillgänglig tjänst är bättre för 

Tillgängliga tjänster är inte fula och tråkiga; tvärtom: design är viktigt.

Tillgänglighetskrav kväver inte innovation eller kreativitet – det finns hur mycket utrymme som helst för att uppfinna, formge och utveckla eleganta och moderna lösningar som också är tillgängliga. (Och att exkludera är varken innovativt eller kreativt.)

Tillgänglighet är inte (främst) en teknikfråga. Tekniken är viktig, men det stora arbetet handlar om innehållet: texten, bilderna och filmerna.

Synsvårigheter är inte den enda funktionsnedsättningen att ta hänsyn till.

Det handlar inte om lagkrav eller teknik. Det är inte ”hjälpmedel” som blir utestängda av en otillgänglig tjänst, utan människor – individer med behov, känslor och drömmar.

Useits konsulter har stor erfarenhet av att arbeta med digital tillgänglighet. Vi kan bistå med att:

Granska och kartlägga befintliga tjänster.

Analysera behov av förändringar i organisation och arbetssätt, av rekrytering och utbildning samt av policyer och riktlinjer (GAP-analys).

Utbilda chefer, produktägare, projektledare, webbredaktörer, innehållsproducenter, kravanalytiker, UX:are, utvecklare och testare.

Grundutbilda alla medarbetare så att de får en bra förståelse för tillgänglighet.

Utveckla arbetssätt och ta fram policyer och riktlinjer för tillgänglig design, utveckling och test.

I juni 2025 börjar lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet att gälla i Sverige. Tommy Olssson berättar om vad det innebär.

 att gälla i Sverige. Tommy Olssson berättar om vad det innebär.

Tillgänglig   hets   direktivet

Den här artikeln är baserad på ett blixttal som jag höll på en 

Om du föredrar att titta och lyssna så kan du se presentationen på Youtube:

Personalisering innebär att användaren själv kan anpassa gränssnittets utseende och beteende utifrån sina egna behov och preferenser. 

För många människor kan personalisering ge en mycket bättre och behagligare upplevelse. Men för vissa användare med funktionsnedsättningar kan personalisering vara helt avgörande för om de kan använda webbplatsen eller inte.

I den här artikeln kommer vi att titta på ett par olika sätt som användare kan personalisera en webbplats – som att ändra textstorleken eller aktivera mörkt läge – och varför det är så viktigt för tillgängligheten.

 – innebär att gränssnittet visas med en mörk bakgrund och dämpad färgskala, istället för den vanliga ljusa bakgrunden. Det är många användare som upplever detta som mer behagligt för ögonen, särskilt på natten. Men det mörka läget har även en viktig tillgänglighetsfunktion, då många synskadade användare också är ljuskänsliga och har svårt att läsa text mot lysande vit bakgrund.

Mörkt läge har funnits i mobilappar ganska länge, men börjar bli mer och mer vanligt på webben i takt med att gränserna mellan webb och app suddas ut.

På bilden nedan kan du se hur den här webbplatsen (Useit.se) ser ut i mörkt respektive ljust läge:

För att det ska fungera måste designers och utvecklare ta fram en separat design för mörkt läge. Det kan man göra med hjälp av CSS-egenskapen 

Det är vanligt att man också erbjuder en manuell växlare någonstans på sin webbplats, så som Facebook gör i bilden nedan.

Det kan ju till exempel hända att användaren vill ha Youtube i mörkt läge men föredrar att Facebook ska vara ljust.

Animationer och andra automatiska rörelser kan skapa stora problem för användare med funktionsnedsättningar.

"Accessibility according to actual people with disabilities"

 rankas oönskade rörelser som det allra värsta tillgänglighetsproblemet enligt flera av de tillfrågade användarna.

Därför borde det idag vara en självklarhet att man som designer och utvecklare lyssnar efter systeminställningen "Minska rörelse" och anpassar animationerna därefter.

Detta kan man göra ganska enkelt med hjälp av CSS-egenskapen 

Här det gäller det dock att ha lite fingertoppskänsla. Bra utförda animationer kan faktiskt vara 

positiva ur ett tillgänglighetsperspektiv

 eftersom de hjälper användaren att förstå vad som händer och minskar den kognitiva belastningen. 

Det är därför en bra idé att gå igenom dina animationer och identifiera vilka som kan vara problematiska. Överväg att ta bort de värsta helt och hållet - oavsett om användaren har aktiverat minskad rörelse eller inte!

 är en hjälpmedelsinställning i Windows som låter användaren ändra färgtemat på hela datorn, inklusive alla appar, program och webbplatser. 

Det gör det möjligt för användare med synnedsättning att anpassa visningen och helt skriva över webbplatsens ursprungliga design. 

Förutom att färgerna ändras, försvinner också bakgrundsbilder, skuggor, effekter och andra potentiellt störande element. På bilden nedan kan du se hur den här webbplatsen (Useit.se) ser ut med två olika kontrastteman: "Night sky" respektive "Desert":

Användaren kan också skapa ett eget tema och välja egna färger för olika typer av innehåll, såsom bakgrund, brödtext, länkar, knappar, fokusmarkeringar och nedtonade element.

Det fina med högkontrastläget är att man oftast inte behöver göra något särskilt för att det ska fungera – det räcker om webbplatsen är korrekt byggt med semantisk HTML. 

Det kan dock finnas anledning att finjustera vissa detaljer, till exempel om en ikon visas med fel färg, om man vill ta fram en tydligare fokusram, eller om man vill behålla vissa originalfärger. För detta kan man använda CSS-egenskapen 

Gå till Tillgänglighet -> Kontrastteman

Aktivera ett av de förvalda teman eller skapa ditt eget

Det riktiga högkontrastläget finns bara i Windows. Men det finns numera ett sätt att simulera läget i webbläsaren Chrome på Mac:

Klicka på "Fler verktyg" (tre prickar) uppe till höger

"Emulera CSS-mediefunktionen forced-colors"

"Emulera CSS-mediefunktionen prefers-color-scheme"

 för att växla mellan mörkt eller ljust högkontrastläge.

Bra storlek på text är viktigt för att uppnå bra tillgänglighet och användbarhet. Om texten är för liten kan många användare ha svårt att läsa och förstå innehållet. Det är därför viktigt att användare kan ändra och skala om texten på din sajt efter sina egna preferenser, till exempel genom inställningar i webbläsaren Chrome:

Ett bra sätt att stödja detta är att alltid definiera teckenstorlekar i CSS med

Med relativa värden används sidans grundstorlek som referenspunkt, så när användaren ändrar grundstorleken i webbläsarens inställningar kommer alla andra storlekar på sidan att skala om.

Ett bra exempel på textskalning finns på SJ.se. Det här "avgångskortet" från tidtabellen fungerar fint både med 100% respektive 200% förstoring:

Den stora utmaningen med skalbar text är att du som designer eller utvecklare faktiskt 

Du kan ju inte längre räkna med att en viss text kommer att ta upp ett visst antal pixlar i bredd, utan måste alltid ta hänsyn till att vissa användares text kommer att vara större. Det går inte heller att sätta fasta bredder eller höjder med pixlar eftersom du då riskerar att kapa texten.

Men det finns många bra tekniker för att lösa dessa utmaningar! Du kan bland annat:

flöda om innehållet på en ny rad när utrymmet tar slut med 

 istället för att sätta fasta höjder och bredder, så att behållaren kan växa

eller helt enkelt välja en bättre och inte lika tajt layout

Detta blir förstås en liten omställning om man aldrig arbetat så tidigare. Men när du väl har lärt dig att sluta tänka i pixlar så kommer du aldrig gå tillbaka!

Personalisering är ett fantastiskt verktyg för att skapa webbplatser som är både användbara, tillgängliga och flexibla.

Det finns dock fortfarande begränsningar. Med personalisering når du bara de användare som känner till att inställningen finns, och har valt att slå på den. Och du måste förstås fortfarande leva upp till alla eventuella lagkrav, som EN 301 549 eller WCAG 2.1.

Personalisering kan med andra ord aldrig ersätta ett gediget tillgänglighetsarbete och ett bra "design för alla"-tänk. Däremot kan det vara ett utmärkt komplement och en viktig del i detta arbete!

I den här artikeln visar vår tillgänglighetsexpert Tommy Feldt ett par olika sätt som användare kan personalisera en webbplats – som att ändra textstorleken, slå av animation eller aktivera mörkt läge eller ett högkontrasttema – och varför det är så viktigt för tillgängligheten.

Tommy Feldt visar olika sätt som användare kan personalisera en webbplats – som att ändra textstorleken eller aktivera mörkt läge – och varför det är så viktigt för tillgängligheten.

Gör din webbplats mer tillgänglig med personalisering

Den senaste tiden har fått in en hel del frågor från våra kunder i offentlig sektor om DOS-lagen och vad som egentligen gäller. Här nedan följer några av de vanligaste frågorna och våra svar!

1. Måste alla dokument, även de som skapats innan 23 sep 2018 vara tillgängliga när vi nu lanserat en ny webbplats?

Om den nya webbplatsen främst innebär ny formgivning och alla dokument ligger kvar på sina gamla webbadresser, så är de gamla dokumenten fortsatt undantagna. Detta under förutsättning att dokumenten publicerats före 2018-09-23 och att de inte används i "aktiva administrativa förfaranden"

Om däremot den nya webbplatsen har en ny domän eller en annan struktur än den gamla räknas dokumenten som nyligen offentliggjorda och är då inte undantagna från lagkraven.

2. Måste dokument vara tillgängliga när man mejlar?

3. Är det lagkrav på att pdf-dokument som laddas upp på sociala medier ska vara tillgängliga ?

Ja, där är det 11 § DOS-lagen som gäller: du ska göra innehållet tillgängligt så långt det är möjligt på den plattformen. Mig veterligt finns det inga begränsningar mot tillgängliga pdf:er på Facebook, därför ska du publicera såna (och inga andra).

4. Får man ha en otillgänglilg pdf om det finns en tillgänglig html-sida med samma info?

Nej en tillgänglig html-sida ersätter inte ett otillgänglig pdf-dokument (om inte pdf:en är undantagen av åldersskäl).

Däremot så är det alltid en god idé att publicera information som html då det formatet brukar vara lättare att ta till sig för många användare!

5. Kartor är väldigt svåra att få tillgängliga, finns det undantag för dessa i DOS-lagen?

Ja. Det är endast kartor som är framtagna för navigering som har lagkrav på sig. Detta innebär dock inte att man ska strunta i att försöka göra kartorna så tillgängliga som möjligt.

Frågor och svar om DOS-lagen

Är du intresserad av våra tjänster eller har du funderingar? Kontakta Marcos så berättar han mer!

Är du intresserad av våra tjänster inom digital tillgänglighet, eller har du funderingar? Kontakta Marcos så berättar han mer!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Som prenumerant kommer du att få:

Useits nyhetsbrev

Fler artiklar

Välkommen till ett seminarium om digital tillgänglighet!

Första vitet efter att DOS-lagen trädde i kraft

Kontakta oss

Marcos Flores