Aktuellt

Vi erbjuder

Om Useit

lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet

 att gälla i Sverige. Den genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster – det så kallade Tillgänglighetsdirektivet eller European Accessibility Act (EAA). Lagen innebär tillgänglighetskrav för en lång rad produkter och tjänster som framför allt den privata sektorn tillhandahåller. 

Den nya lagen pekar inte ut specifika aktörer, utan produkter och tjänster. När det gäller produkter har alla ekonomiska aktörer i leveranskedjan ansvar för tillgängligheten: tillverkare, importörer, representanter och distributörer. För tjänster är det den som tillhandahåller tjänsten till konsumenten som har hela ansvaret. Lagen har dock flera undantag för mikroföretag: företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller årlig balansomslutning under två miljoner euro.

Som framgår av den nya lagens föreslagna namn omfattar den både (vissa) produkter och (vissa) tjänster. De produkter som omfattas är:

Datorer avsedda för konsumenter och operativsystem till dessa datorer.

Lagen omfattar följande tjänster som riktar sig till konsumenter:

E-böcker, inklusive programvara för att läsa dem.

Elektroniska programguider (EPG) och beställ-tv.

Kommersiella elektroniska kommunikationstjänster som telefonsamtal, SMS, MMS och e-post, liksom mer specialiserade kommunikationstjänster och appar.

Vissa tjänster inom passagerartransport (utom lokal- och regionaltrafik):

Försäljningstjänster för elektroniska biljetter.

Förmedling av information om transporttjänster, inklusive interaktiva informationsskärmar (inom EU:s territorium).

Interaktiva självbetjäningsterminaler som inte är inbyggda i fordonen.

Den svenska lagen är försenad, men direktivet är ett fullharmoniseringsdirektiv som inte ger så mycket spelrum för nationella variationer. Det är troligt att kraven för tjänster kommer att vara samma som eller åtminstone mycket lika Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som gäller offentliga sektorn.

Tjänster som inte överensstämmer med lagkraven får inte tillhandahållas på den europeiska marknaden från och med den 28 juni 2025.

De här kraven är alltså de absoluta minimikraven man behöver uppfylla för att inte utestänga människor. För att inkludera så många som möjligt behöver man gå betydligt längre.

Om en tjänst inte uppfyller lagkraven måste tjänsteleverantören vidta åtgärder för att rätta till bristerna. Inte nog med det – man är också skyldig att omedelbart underrätta tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls och beskriva de kända bristerna och vilka åtgärder man vidtagit.

Stödtjänster (teknisk support, kundtjänst, utbildning, med mera) för de tjänster som omfattas ska också vara tillgängliga och ge information om tjänstens tillgänglighet och om hur kompatibel tjänsten är med tekniska hjälpmedel.

Varje tjänst ska dessutom ha en tillgänglighetsredogörelsesom beskriver tjänsten och hur den uppfyller tillgänglighetskraven.

Det finns undantag för mikroföretag, kartor och arkiverade webbplatser samt några tidsbegränsade undantag för dokument och film. Därutöver finns det i princip bara ett undantag som gäller om ett tillgänglighetskrav innebär en större förändring av en produkts eller tjänsts grundläggande karaktär, eller medför en oproportionerligt stor börda för den berörda ekonomiska aktören.

Ordet ”oproportionerligt” understryker att en aktör som vill åberopa undantaget är skyldig att göra en noggrann bedömning av förhållandet mellan kostnader och fördelar. Med andra ord behöver aktören beräkna vad det skulle kosta att uppfylla lagkraven och ställa det i proportion mot de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning eller funktionsbegränsning. ”Vi har inte råd” räcker alltså inte som motivering.

Regeringen ska utse en marknadskontrollmyndighet för produkter och en tillsynsmyndighet för tjänster som lagen omfattar. Om dessa myndigheter konstaterar att en produkt eller tjänst inte uppfyller lagkraven ska de uppmana den ansvariga aktören att åtgärda bristerna inom en viss tid. Detsamma gäller om en aktör åberopat undantag med en otillräcklig bedömning som grund. Om uppmaningen inte hjälper får myndigheten förelägga om åtgärder och ett föreläggande får förenas med vite. Myndigheterna får dessutom ålägga aktörer att betala en sanktionsavgift vid överträdelse av vissa paragrafer. Avgiften kan bli så hög som 10 miljoner kronor per överträdelse.

Vite innebär att man måste betala om man inte lyder en myndighets föreläggande – påbud eller förbud – i tid. Det är alltså ett ”framåtblickande” hot: gör som vi säger, annars kostar det! Det kan vara en fast summa eller löpande vite: ett belopp man får betala per dag till dess man åtgärdat bristen.

Sanktionsavgifter är ”bakåtblickande” och fungerar som en bestraffning i efterhand för ett fel man begått.

Lagen gäller tjänster – gamla som nya – från och med den 28 juni 2025, och för nya produkter som släpps ut på marknaden från den dagen. Det är alltså hög tid för dig som säljer produkter och tjänster som omfattas av lagen att börja förbereda dig.

För att lyckas behöver du förmodligen vidta de här stegen:

Ta reda på om du omfattas av den kommande lagen.

Utbilda dig för att förstå vad tillgänglighet innebär och varför det är viktigt.

Om du utvecklar egna tjänster: utbilda beställare, skribenter, formgivare, utvecklare och testare i tillgänglighet och se till att det blir en normal del i allt utvecklings- och förvaltningsarbete.

Om du köper in utvecklingstjänster: se till att göra det från leverantörer som förstår kraven och kan leva upp till dem. Lagen lägger ansvaret på dig som tillhandahåller tjänsten till konsumenten.

Utvärdera dina tjänster för att få en bild av hur långt ifrån lagkraven de är.

Planera för hur du ska kunna ersätta dem med tillgängliga tjänster före juni 2025.

Utveckla – och testa! – de nya tjänsterna. Börja så snart som möjligt, men se först till att ha den utbildning som behövs.

Se till att all produktdokumentation är tillgänglig och att det finns en tillgänglighetsredogörelse.

Utbilda personal som sköter kundtjänst och support.

Vanliga missförstånd om tillgänglighet

Till sist vill vi bemöta några missförstånd och fördomar vi ofta ser, som mest beror på okunskap.

Tillgänglighet är inte dyrt om man bygger in det från början.

Det finns inga ”tillägg” som gör en otillgänglig tjänst tillgänglig. Tyvärr.

Tillgänglighet är ingen engångsinsats – det måste vara en del av det dagliga arbetet.

”Vi har inga besökare med funktionsnedsättning.” Jo, det har ni med stor sannolikhet. Och med hundraprocentig säkerhet har ni besökare med tillfälliga variationer på grund av sjukdom, skada, värk, trötthet, irritation, allergi, oro, sorg, ångest, depression, störande ljud, bländande ljus eller tusen och en andra orsaker.

Tillgänglighet handlar inte om ”några få” (även om det vore skäl nog). 2 miljoner personer i Sverige, 80 miljoner i EU och 1 miljard globalt lever med funktionsnedsättning.

En tillgänglig tjänst är bättre för 

Tillgängliga tjänster är inte fula och tråkiga; tvärtom: design är viktigt.

Tillgänglighetskrav kväver inte innovation eller kreativitet – det finns hur mycket utrymme som helst för att uppfinna, formge och utveckla eleganta och moderna lösningar som också är tillgängliga. (Och att exkludera är varken innovativt eller kreativt.)

Tillgänglighet är inte (främst) en teknikfråga. Tekniken är viktig, men det stora arbetet handlar om innehållet: texten, bilderna och filmerna.

Synsvårigheter är inte den enda funktionsnedsättningen att ta hänsyn till.

Det handlar inte om lagkrav eller teknik. Det är inte ”hjälpmedel” som blir utestängda av en otillgänglig tjänst, utan människor – individer med behov, känslor och drömmar.

Useits konsulter har stor erfarenhet av att arbeta med digital tillgänglighet. Vi kan bistå med att:

Granska och kartlägga befintliga tjänster.

Analysera behov av förändringar i organisation och arbetssätt, av rekrytering och utbildning samt av policyer och riktlinjer (GAP-analys).

Utbilda chefer, produktägare, projektledare, webbredaktörer, innehållsproducenter, kravanalytiker, UX:are, utvecklare och testare.

Grundutbilda alla medarbetare så att de får en bra förståelse för tillgänglighet.

Utveckla arbetssätt och ta fram policyer och riktlinjer för tillgänglig design, utveckling och test.

I juni 2025 börjar lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet att gälla i Sverige. Tommy Olssson berättar om vad det innebär.

 att gälla i Sverige. Tommy Olssson berättar om vad det innebär.

Tillgänglig   hets   direktivet

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet

 att gälla i Sverige. Det betyder skärpta krav på tillgänglighet för bland annat e-handeln.

Samtidigt som dessa krav kan komma att påverka er och kräva en extra insats så kommer denna lagändring även med positiva egenskaper. Ca 20 % av Sveriges befolkning har någon form och grad av funktionsnedsättning. Den skärpta lagen kommer göra att fler personer kan ta del av er e-handel, vilket kommer att generera en ökad konvertering.

Den 31 januari klockan 10.00 bjuder vi in till ett kostnadsfritt webbinarium. Våra experter Frida Fredblad och Tommy Olsson kommer att finnas på plats och berätta mer om vad det nya lagkravet innebär. Vi kommer också att ge konkreta tips och råd på hur du kan arbeta med digital tillgänglighet för att inkludera fler.

Vi tar gärna emot frågor och funderingar inom ämnet redan nu när du gör din anmälan.

 Via Zoom, länken skickas ut vid anmälan


Den 31 januari klockan 10.00 bjuder Useit in till ett kostnadsfritt webbinarium om den nya tillgänglighetslagen. Våra experter Frida Fredblad och Tommy Olsson kommer att finnas på plats och berätta mer om vad de nya lagkraven innebär för bland annat e-handeln.

Ett online-webbinarium om den nya tillgänglighetslagen med Tommy Olsson och Frida Fredblad från Useit.

Webbinarium: Nya lagkrav för dig inom e-handel

Anmäl dig till webbinariet

Nya lagkrav för dig inom e-handel

Den här artikeln är baserad på ett blixttal som jag höll på en 

Om du föredrar att titta och lyssna så kan du se presentationen på Youtube:

Personalisering innebär att användaren själv kan anpassa gränssnittets utseende och beteende utifrån sina egna behov och preferenser. 

För många människor kan personalisering ge en mycket bättre och behagligare upplevelse. Men för vissa användare med funktionsnedsättningar kan personalisering vara helt avgörande för om de kan använda webbplatsen eller inte.

I den här artikeln kommer vi att titta på ett par olika sätt som användare kan personalisera en webbplats – som att ändra textstorleken eller aktivera mörkt läge – och varför det är så viktigt för tillgängligheten.

 – innebär att gränssnittet visas med en mörk bakgrund och dämpad färgskala, istället för den vanliga ljusa bakgrunden. Det är många användare som upplever detta som mer behagligt för ögonen, särskilt på natten. Men det mörka läget har även en viktig tillgänglighetsfunktion, då många synskadade användare också är ljuskänsliga och har svårt att läsa text mot lysande vit bakgrund.

Mörkt läge har funnits i mobilappar ganska länge, men börjar bli mer och mer vanligt på webben i takt med att gränserna mellan webb och app suddas ut.

På bilden nedan kan du se hur den här webbplatsen (Useit.se) ser ut i mörkt respektive ljust läge:

För att det ska fungera måste designers och utvecklare ta fram en separat design för mörkt läge. Det kan man göra med hjälp av CSS-egenskapen 

Det är vanligt att man också erbjuder en manuell växlare någonstans på sin webbplats, så som Facebook gör i bilden nedan.

Det kan ju till exempel hända att användaren vill ha Youtube i mörkt läge men föredrar att Facebook ska vara ljust.

Animationer och andra automatiska rörelser kan skapa stora problem för användare med funktionsnedsättningar.

"Accessibility according to actual people with disabilities"

 rankas oönskade rörelser som det allra värsta tillgänglighetsproblemet enligt flera av de tillfrågade användarna.

Därför borde det idag vara en självklarhet att man som designer och utvecklare lyssnar efter systeminställningen "Minska rörelse" och anpassar animationerna därefter.

Detta kan man göra ganska enkelt med hjälp av CSS-egenskapen 

Här det gäller det dock att ha lite fingertoppskänsla. Bra utförda animationer kan faktiskt vara 

positiva ur ett tillgänglighetsperspektiv

 eftersom de hjälper användaren att förstå vad som händer och minskar den kognitiva belastningen. 

Det är därför en bra idé att gå igenom dina animationer och identifiera vilka som kan vara problematiska. Överväg att ta bort de värsta helt och hållet - oavsett om användaren har aktiverat minskad rörelse eller inte!

 är en hjälpmedelsinställning i Windows som låter användaren ändra färgtemat på hela datorn, inklusive alla appar, program och webbplatser. 

Det gör det möjligt för användare med synnedsättning att anpassa visningen och helt skriva över webbplatsens ursprungliga design. 

Förutom att färgerna ändras, försvinner också bakgrundsbilder, skuggor, effekter och andra potentiellt störande element. På bilden nedan kan du se hur den här webbplatsen (Useit.se) ser ut med två olika kontrastteman: "Night sky" respektive "Desert":

Användaren kan också skapa ett eget tema och välja egna färger för olika typer av innehåll, såsom bakgrund, brödtext, länkar, knappar, fokusmarkeringar och nedtonade element.

Det fina med högkontrastläget är att man oftast inte behöver göra något särskilt för att det ska fungera – det räcker om webbplatsen är korrekt byggt med semantisk HTML. 

Det kan dock finnas anledning att finjustera vissa detaljer, till exempel om en ikon visas med fel färg, om man vill ta fram en tydligare fokusram, eller om man vill behålla vissa originalfärger. För detta kan man använda CSS-egenskapen 

Gå till Tillgänglighet -> Kontrastteman

Aktivera ett av de förvalda teman eller skapa ditt eget

Det riktiga högkontrastläget finns bara i Windows. Men det finns numera ett sätt att simulera läget i webbläsaren Chrome på Mac:

Klicka på "Fler verktyg" (tre prickar) uppe till höger

"Emulera CSS-mediefunktionen forced-colors"

"Emulera CSS-mediefunktionen prefers-color-scheme"

 för att växla mellan mörkt eller ljust högkontrastläge.

Bra storlek på text är viktigt för att uppnå bra tillgänglighet och användbarhet. Om texten är för liten kan många användare ha svårt att läsa och förstå innehållet. Det är därför viktigt att användare kan ändra och skala om texten på din sajt efter sina egna preferenser, till exempel genom inställningar i webbläsaren Chrome:

Ett bra sätt att stödja detta är att alltid definiera teckenstorlekar i CSS med

Med relativa värden används sidans grundstorlek som referenspunkt, så när användaren ändrar grundstorleken i webbläsarens inställningar kommer alla andra storlekar på sidan att skala om.

Ett bra exempel på textskalning finns på SJ.se. Det här "avgångskortet" från tidtabellen fungerar fint både med 100% respektive 200% förstoring:

Den stora utmaningen med skalbar text är att du som designer eller utvecklare faktiskt 

Du kan ju inte längre räkna med att en viss text kommer att ta upp ett visst antal pixlar i bredd, utan måste alltid ta hänsyn till att vissa användares text kommer att vara större. Det går inte heller att sätta fasta bredder eller höjder med pixlar eftersom du då riskerar att kapa texten.

Men det finns många bra tekniker för att lösa dessa utmaningar! Du kan bland annat:

flöda om innehållet på en ny rad när utrymmet tar slut med 

 istället för att sätta fasta höjder och bredder, så att behållaren kan växa

eller helt enkelt välja en bättre och inte lika tajt layout

Detta blir förstås en liten omställning om man aldrig arbetat så tidigare. Men när du väl har lärt dig att sluta tänka i pixlar så kommer du aldrig gå tillbaka!

Personalisering är ett fantastiskt verktyg för att skapa webbplatser som är både användbara, tillgängliga och flexibla.

Det finns dock fortfarande begränsningar. Med personalisering når du bara de användare som känner till att inställningen finns, och har valt att slå på den. Och du måste förstås fortfarande leva upp till alla eventuella lagkrav, som EN 301 549 eller WCAG 2.1.

Personalisering kan med andra ord aldrig ersätta ett gediget tillgänglighetsarbete och ett bra "design för alla"-tänk. Däremot kan det vara ett utmärkt komplement och en viktig del i detta arbete!

I den här artikeln visar vår tillgänglighetsexpert Tommy Feldt ett par olika sätt som användare kan personalisera en webbplats – som att ändra textstorleken, slå av animation eller aktivera mörkt läge eller ett högkontrasttema – och varför det är så viktigt för tillgängligheten.

I den här artikeln visar vår tillgänglighetsexpert Tommy Feldt ett par olika sätt som användare kan personalisera en webbplats – som att ändra textstorleken eller aktivera mörkt läge – och varför det är så viktigt för tillgängligheten.

Gör din webbplats mer tillgänglig med personalisering

Nu börjar det bli dags att köpa in glöggen och baka pepparkakorna, julen närmar sig verkligen med stormsteg och det gör även slutet på detta budgetår. I år ser vi ett mycket större engagemang och vilja att förbättra den digitala tillgängligheten. Därför har vi valt att ge er något extra utöver våra julrabatter.

Manualer och checklistor är några av våra populäraste produkter och därför tycker vi att det passar bra att årets Useit-klapp blir en checklista i hur man skapar ett tillgängligt dokument utifrån Word!

Du laddar ner checklistan på länken nedanför:

Kostnadsfri checklista för tillgängliga dokument

Förutom checklistan vill vi gärna ge dig ett fint erbjudande. Beställer du innan årsskiftet så får du 20 % rabatt på våra tjänster och produkter.

Rabatten gäller följande produkter och tjänster:

Tillgänglighetsgranskning av valfri webbplats/tjänst

Enligt DOS-lagen ska tillgänglighetsredogörelsen alltid spegla webbplatsen aktuella status vad gäller tillgänglighet. Minimum är att man uppdaterar tillgänglighetsredogörelsen minst en gång per år. Vår granskning ger er en rapport med de brister ni behöver åtgärda och utifrån rapporten kan ni skapa en tillgänglighetsredogörelse.

Genom våra utbildningar ser vi till att höja kompetensen inom er organisation. Vi håller föreläsningar och skräddarsyr utbildningar. Dessutom höjer ni medvetenheten och förbättrar tillgängligheten på era digitala tjänster.

Ace it - testplattform för att administrera tillgänglighetsanalyser

Med hjälp av Ace it kan ni testa webbplatsens tillgänglighet och skapa protokoll med vad som behöver åtgärdas på webbplatsen. Via Ace it kan ni även ta fram kravunderlag som är relevanta vid en upphandling.

För mer information eller beställning är du varmt välkommen att kontakta Marcos, 

Useit bjuder på en checklista för tillgängliga Word-dokument. Vi ger just nu även 20% rabatt på flera av våra populäraste produkter och tjänster.

Vinter   erbjudande - Få en kostnadsfri checklista!

Den senaste tiden har fått in en hel del frågor från våra kunder i offentlig sektor om DOS-lagen och vad som egentligen gäller. Här nedan följer några av de vanligaste frågorna och våra svar!

1. Måste alla dokument, även de som skapats innan 23 sep 2018 vara tillgängliga när vi nu lanserat en ny webbplats?

Om den nya webbplatsen främst innebär ny formgivning och alla dokument ligger kvar på sina gamla webbadresser, så är de gamla dokumenten fortsatt undantagna. Detta under förutsättning att dokumenten publicerats före 2018-09-23 och att de inte används i "aktiva administrativa förfaranden"

Om däremot den nya webbplatsen har en ny domän eller en annan struktur än den gamla räknas dokumenten som nyligen offentliggjorda och är då inte undantagna från lagkraven.

2. Måste dokument vara tillgängliga när man mejlar?

3. Är det lagkrav på att pdf-dokument som laddas upp på sociala medier ska vara tillgängliga ?

Ja, där är det 11 § DOS-lagen som gäller: du ska göra innehållet tillgängligt så långt det är möjligt på den plattformen. Mig veterligt finns det inga begränsningar mot tillgängliga pdf:er på Facebook, därför ska du publicera såna (och inga andra).

4. Får man ha en otillgänglilg pdf om det finns en tillgänglig html-sida med samma info?

Nej en tillgänglig html-sida ersätter inte ett otillgänglig pdf-dokument (om inte pdf:en är undantagen av åldersskäl).

Däremot så är det alltid en god idé att publicera information som html då det formatet brukar vara lättare att ta till sig för många användare!

5. Kartor är väldigt svåra att få tillgängliga, finns det undantag för dessa i DOS-lagen?

Ja. Det är endast kartor som är framtagna för navigering som har lagkrav på sig. Detta innebär dock inte att man ska strunta i att försöka göra kartorna så tillgängliga som möjligt.

Frågor och svar om DOS-lagen

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, populärt kallad DOS-lagen, har nu omfattat offentliga aktörers digitala tjänster i över två år. Tillsynen har hittills varit “snäll”, eftersom många aktörer tvingats prioritera ned tillgänglighetsarbetet under pandemin.

Nu har man haft mer än sex år på sig att rätta bristande tjänster och pandemin håller sig på en hanterbar nivå, så det finns inga ursäkter kvar. Tillsynsmyndigheten tycks börja skärpa sina granskningar och de första vitesföreläggandena väntas inom kort.

Har du koll på vad DOS-lagen innebär för din organisations tjänster?

, tidigare på DIGG, berättar om lagen och dess krav, tipsar om hur man kan arbeta för att uppnå bra tillgänglighet, samt svarar på dina frågor.

Anmäl dig genom formuläret eller mejla din anmälan till Marcos, 

Har du koll på vad DOS-lagen innebär för din organisations tjänster?  Den 22 november berättar Useits Tommy Olsson, tidigare på DIGG, om lagen och dess krav, tipsar om hur man kan arbeta för att uppnå bra tillgänglighet, samt svarar på dina frågor.

, tidigare på DIGG, om lagen och dess krav, tipsar om hur man kan arbeta för att uppnå bra tillgänglighet, samt svarar på dina frågor.

Webbinarium - dags att högprioritera tillgänglighet

Att testa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när man utvecklar digitala tjänster bör vara en självklarhet efter flera år med DOS-lagen och med lagen om digital tillgänglighet till produkter och tjänster runt hörnet. Men 

 testar vi lämpligast – med automatiska verktyg, eller manuellt? Och 

Låt oss börja med att definiera vad vi menar med ”digitala tjänster”. I den här artikeln använder vi begreppet på samma sätt som i de ovannämnda lagarna: en digital tjänst är en webbplats eller en mobil applikation (”app”). En webbplats kan vara såväl en informationswebbplats som en interaktiv e-tjänst, och den kan vara publik, privat (intranät) eller ha begränsad åtkomst (extranät).

Det tre huvudtyperna av tester av digital tillgänglighet är

Typerna överlappar varandra till viss del: manuell testning kan till exempel kombineras med testverktyg.

Vi kommer nu att titta på de tre typerna i tur och ordning, för att så småningom försöka sammanfatta hur vi lämpligen kan kombinera dem för bästa effektivitet.

Det finns olika typer av mer eller mindre automatiska testverktyg för tillgänglighet:

Webbaserade verktyg (externa eller interna).

Serverbaserade verktyg (vanligen interna).

Tillägg för webbläsare används främst i kombination med manuella tester, så vi behandlar dem i nästa avsnitt.

Webbaserade tjänster för test av tillgänglighet

Webbaserade testningstjänster tillhandahålls vanligen av någon leverantör och bor på leverantörens servrar, men det finns också varianter som går att installera på egna servrar för att slippa skicka känsliga data utanför organisationen. Vissa tjänster erbjuds kostnadsfritt, eventuellt med volymbegränsningar, medan andra är prenumerationsbaserade.

Av praktiska skäl går webbaserade testverktyg normalt bara att använda för att testa webbplatser; ofta bara publika sådana utan inloggning. Appar kräver andra lösningar.

Dessa tjänster fungerar vanligen så att en användare initierar testet genom att fylla i sökvägen till en sida att granska eller en hel webbplats där verktyget testar ett urval av sidor. Verktyget visar resultatet direkt på skärmen eller genererar en rapport som användaren kan ladda ned.

Den här typen av testverktyg lämpar sig bäst för stickprovstestning vid enstaka tillfällen.

Serverbaserade testverktyg är vanligen installerade på servrar inom organisationen, men det finns också externa prenumerationstjänster. Det finns verktyg som är fri, öppen programvara, liksom kommersiella produkter i varierande prisklasser. I likhet med webbaserade verktyg är de normalt begränsade till att testa webbplatser.

Serverbaserade verktyg är väl lämpade för kontinuerlig testning, men går ofta att använda även för sporadiska tester. De kan ha funktioner för att regelbundet övervaka alla sidor på en hel webbplats. Vissa kan ingå i leveranskedjan vid 

 för att kvalitetssäkra allt innehåll innan det levereras till produktionsmiljö. Vid övervakning eller leveranskontroll genererar verktygen rapporter som till exempel skickas automatiskt till berörda personer via e-post.

Vissa verktyg i den här kategorin kontrollerar även kvalitet utöver tillgänglighet, såsom rättstavning, brutna länkar och svarstider.

Vissa verktyg vars funktion liknar de serverbaserades är möjliga att installera lokalt på exempelvis utvecklares datorer. I den här kategorin ingår testfunktioner för tillgänglighet som finns i integrerade utvecklingsmiljöer för appar.

Lokala verktyg lämpar sig främst för testning under utvecklingsfasen, särskilt för appar.

Fördelar och nackdelar med automatiska testverktyg

Den stora fördelen med automatiska verktyg är att de är snabba och kan granska stora mängder av webbsidor och dokument, exempelvis kontinuerlig övervakning av en hel webbplats. Det krävs ingen speciell kompetens för att köra verktygen, men däremot för att förstå de genererade rapporterna. Verktyg är också bra på att hitta fel i koden som bygger upp sidan (vanligen HTML, CSS och JavaScript). Sådana fel har en tendens att drunkna i mängden av data och missas därför lätt av mänskliga testare.

Nackdelen är främst att bara en liten bråkdel av tillgänglighetskraven är möjliga att testa helt automatiskt. Och tillgänglighetskraven täcker i sin tur bara den del av behoven som är möjlig att verifiera någotsånär objektivt. Många verktyg indikerar misstänkta brister som behöver verifieras manuellt. Automatiska verktyg kan alltså varna för troliga brister, men kan aldrig ”godkänna” något. Ett nollresultat från en automatisk granskning innebär inte att tjänsten är tillgänglig, utan att bara de svåra bristerna återstår…

Artificiell intelligens (AI) kan komma att förändra den här bilden så småningom.

Att manuellt testa tillgängligheten hos webbsidor, e-tjänster och appar kan vara ett hantverk som kräver kompetens, noggrannhet och tålamod. Väldefinierade rutiner är till stor hjälp och kan göra det möjligt även för personer utan expertkompetens att utföra de flesta tester.

Grunden för strukturerad manuell testning är någon form av testmanual eller checklista att följa. För att verifiera överensstämmelse med lagkraven kan det handla om närmare hundra kontroller per sida i extrema fall, och för att verifiera att det faktiskt fungerar för riktiga användare krävs ännu mer. Det är ogörligt att täcka in allt om man testar på måfå: det krävs struktur.

Det kan vara fördelaktigt att kombinera manuell testning med viss automatik i form av tillägg för webbläsaren som kan göra en första analys av en webbsida och flagga för vissa typer av fel. Resultatet kan gå att använda för att avgränsa den manuella testningen till de mest problematiska delarna av innehållet.

Andra typer av tillägg assisterar testaren på olika sätt, till exempel genom funktioner för att stänga av JavaScript eller CSS, visa bilders alt-texter, utöka textavstånden till vad lagen kräver, och så vidare.

Det finns också tillägg och program som kan beräkna kontrastförhållandet mellan två färger, eller utföra andra typer av komplexa beräkningar som krävs för att kunna verifiera vissa av de mer tekniska kraven.

Webbläsarnas inbyggda utvecklarverktyg är en annan ovärderlig hjälp för testare. De kan till exempel visualisera den information som webbläsaren förmedlar till hjälpmedel, såsom skärmläsare. Viss kompetens krävs oundvikligen för att kunna tolka resultatet.

Manuell testning bör ske i olika faser av utvecklingen. Utvecklarna som bygger koden behöver göra vissa kontroller för att säkerställa att resultatet fungerar med hjälpmedel, liksom grundläggande verifiering av att alla funktioner går att använda via tangentbordet. När utvecklarna levererat behöver systemtestare ta vid och kontrollera att de olika komponenterna fungerar tillsammans på ett konsekvent sätt. De bör helst kunna göra en del tester även med hjälpmedel.

När det gäller vanliga statiska webbsidor är det ofta kommunikatörer eller webbredaktörer som står för produktionen och det finns sällan avdelade testare. Den som skapar innehållet behöver därför kunna göra elementära tester själv. Tester av innehåll är inte så krävande som tester av interaktiva funktioner, men är minst lika viktiga.

Tjänster och icke-trivialt innehåll behöver vi testa med olika typer av hjälpmedel, exempelvis skärmläsare (för synskadade liksom för personer med lässvårigheter), punktskriftsdisplay, förstorande hjälpmedel och röststyrning. Vissa av de här hjälpmedlen kräver mycket tid och ansträngning att lära sig behärska och det kan vara svårt att uppnå, och bibehålla, den kompetensen om man inte använder verktyget i vardagen. Därför bör vi helst låta dagliganvän­dare av hjälpmedel utföra den här typen av tester. Om de inte finns inom den egna organisationen kan vi ta hjälp av externa användare. Det handlar emellertid fortfarande om samma typer av detaljerade tester, inte om användartester som vi strax ska titta på.

Fördelar och nackdelar med manuella tester

Den viktigaste fördelen är att manuella tester kan hitta alla typer av tillgänglighetsproblem, inte bara de som går att verifiera maskinellt. Ett talesätt säger att det som ska förstås av maskiner ska testas av maskiner, men det som rör människor behöver testas av människor.

Nackdelar med manuella tester är att de kräver god kompetens hos dem som testar och att testerna är tidskrävande och mentalt tröttande. En människa orkar knappast tillgänglighetstesta åtta timmar per dag. Det är också lätt för en mänsklig testare att missa små fel, särskilt i innehåll som inte alltid är synligt, till exempel utfällbara avsnitt. En annan nackdel just nu är att det råder skriande brist på kompetenta tillgänglighetstestare i Sverige.

Automatiska och manuella tester har ofta ett fokus på detaljer, och detaljer är viktiga, men vi får inte glömma helheten, och här kommer användartester in i bilden.

Användartester innebär att vi tar hjälp av ”vanliga” användare för att kontrollera om det vi producerat faktiskt fungerar för målgruppen. Testarna bör vara representativa för målgruppen, och det inkluderar förstås personer med olika typer av funktionsnedsätt­ning – fysiska som kognitiva.

Vid användartester finns fokus på detaljer, som att en viss komponent fungerar med ett visst hjälpmedel, men också på mer övergripande frågor i det som brukar kallas användarupplevelsen. Uppfattar användarna intuitivt hur de ska göra, eller behöver de instruktioner?Förstår de instruktionerna? Känner de sig trygga eller osäkra i användandet av tjänsten?

Det är vanligt att filma användarna medan de utför testerna, för att kunna analysera interaktions­mönster och användningsstrategier i efterhand samtidigt som användarna får testa ostörda. Användarna ombeds att ”tänka högt” för att de som studerar filmen lättare ska förstå varför användaren agerade på ett annat sätt än formgivare och utvecklare avsett.

Fördelar och nackdelar med användartester

Användartester har den uppenbara fördelen att de faktiskt testar vad som fungerar för riktiga, levande människor med individuella variationer, i stället för att verifiera teoretiska lagkrav.

En nackdel är att praktiska användartester inte går att utföra förrän det finns något att testa, vilket ibland kan vara sent i utvecklingsprocessen. Följden blir att brister som uppdagas kan bli dyra att åtgärda. Användartester är också resursintensiva: det behövs dels användare som utför testerna, dels handledare som instruerar och hjälper, dels uppföljning och analys. Sätter vi ihop grupperna inför varje testtillfälle medför det administration och långa ledtider. Det kan dessutom vara svårt att få ihop representa­tiva grupper, särskilt på mindre orter.

Att testa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när man utvecklar digitala tjänster bör vara en självklarhet. Men hur testar vi lämpligast – med automatiska verktyg, eller manuellt? Och när ska vi testa? Vår tillgänglighetsexpert Tommy Olsson reder ut begreppen.

Aktuellt hos Useit

Tillgänglighetsdirektivet

Gör din webbplats mer tillgänglig med personalisering

Frågor och svar om DOS-lagen

Nya lagkrav för dig inom e-handel

Vintererbjudande - Få en kostnadsfri checklista!

Webbinarium - dags att högprioritera tillgänglighet

Räcker det med automatiska tester?

Föreläsning 10 november för kommunerna i nätverket Digidig

Kom och träffa oss på Sitevisiondagarna 18 - 19 oktober

Nu släpper vi nya Useit.se!

Kontakta oss

Marcos Flores

Aktuellt hos Useit

Tillgänglig­hets­direktivet

Gör din webbplats mer tillgänglig med personalisering

Frågor och svar om DOS-lagen

Nya lagkrav för dig inom e-handel

Vinter­erbjudande - Få en kostnadsfri checklista!

Webbinarium - dags att högprioritera tillgänglighet

Räcker det med automatiska tester?

Föreläsning 10 november för kommunerna i nätverket Digidig

Kom och träffa oss på Sitevision­dagarna 18 - 19 oktober

Nu släpper vi nya Useit.se!

Kontakta oss

Marcos Flores

Tillgänglighetsdirektivet

Vintererbjudande - Få en kostnadsfri checklista!

Kom och träffa oss på Sitevisiondagarna 18 - 19 oktober